SvenskaEnglishGermanPolish

                   Ansvar för sidans innehåll: Lena Johansson, Karlskrona kommun. Foto: Lena Johansson om ej annat anges.

Idealstaden


Vid Karlskronabasens tillkomst var flottbaserna Chatham i sydöstra England, anlagd 1547, och Rochefort på franska västkusten, anlagd 1666, sannolika förebilder, liksom arsenalen i Venedig. Planläggningen av staden präglades dock inte enbart av de militära behoven. Här härskar barocken med breda gator och tunga monumentala byggnader. Stadsplanen avslöjar också en strävan efter klassiska ideal med rutnätsplan och stora torg. Det franska kungapalatset Versailles och ideal från antikens Rom har gjort starka intryck.

Karlskrona under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet kan, som en helt ny stadsbildning, ses som en symbol för den nya europeiska stormakten. Karakteristiskt för Karlskrona blev de mycket breda gatorna och det monumentala torget med sina offentliga byggnader. I denna klassiska rutnätsplan har den civila staden sitt centrum på den högst belägna platsen, Stortorget, som omgärdas av ståtliga byggnader för religion och rättskipning. De båda kyrkorna vid torget representerar renässansens två grundformer, rundtempel och basilika.

Rutnätsplanen korsas diagonalt av två strålgator, Borgmästaregatan och Södra Smedjegatan, som leder fram till Amiralitetstorget. Här planerade man att bygga ett palats för den centrala ledningsfunktionen för örlogsflottan, Amiralitetskollegium. Denna plats var avsedd både som arkitektoniskt centrum i stadsplanen och som maktens centrum i Karlskrona. Det storslagna palatset uppfördes aldrig som tänkt var, eftersom det kungliga enväldet inte gav plats för självstyrande ämbetsverk utanför huvudstaden. Amiralitetskollegiet inhystes provisoriskt i en mindre träbyggnad.

År 1776 flyttades myndigheten till Stockholm. Där palatset skulle ha legat uppfördes i stället Bastion Wachtmeister, ett centralt fästningsverk i Slutningsmuren. Idag finns här Amiralitetsklockstapeln. Stadens centrum blev istället Stortorget.